Betongväldet är vad vi i denna bok kallar den enorma maktapparat som består av flera lager, och som är byggd för att på alla möjliga vis gynna socialdemokratins maktutövning. Skulle en annan regering än en social-demokratisk till äventyrs lyckas tillträda är den tvungen att bedriva politik som typgodkänts av socialdemokratin – annars uppstår påtagligt motstånd runtom i maktapparaten, och tydlig disharmoni märks överallt i samhället.
En dag vart fjärde år får folket rösta, men väljarna har ingen möjlighet att komma åt det politiska systemet som sådant. Det är och förblir socialdemokratin som äger detta. Och socialdemokratin behandlar den politiska oppositionen som en duktig tennisspelare behandlar en sämre – hela oppositionens energi går åt till att hantera småfrågor som flyger åt olika håll. Detta medan alla mer betydande politiska frågor beslutas i betongväldets topp, helt utanför de folkvalda församlingarna. Därför kan denna styrelseform beskrivas som ”mjuk totalitarism”.
Att vi valt just namnet ”betongväldet” hänger bland annat samman med:
- Att socialdemokratin i Sverige har byggt ett politiskt system som genomsyrar nästan allting i samhället, och att de genom lagstiftning och social ingenjörskonst har cementerat sin maktutövning.
- Att socialdemokratiska regeringar överallt i Sverige har rivit gammal kulturbebyggelse och fört en politik för nybyggnation som överallt medfört en mycket stor utbredning av stora, fyr-kantiga betongkaserner – som en direkt fysisk manifestation av den modernitet som socialdemokratin anser sig stå för.
- Att socialdemokrater av den gamla stammen länge har kallats för ”gråsossar” respektive ”betongsossar” – också bland de egna leden.
Betongväldet 